Ska vi värna miljön behövs både stora och små beslut. De stora hamnar på politikernas bord. De många små tar vi alla varje dag. Det handlar om allt från att sortera vårt avfall och slänga matrester i bruna påsen till att ta med en egen kasse till affären för att minska mängden plast i miljön.
En central anläggning som producerar värme har stora miljöfördelar, jämfört med att alla enskilda hushåll har egna lösningar. I kraftvärmeverk – som det i Västerås – utnyttjas dessutom ånga från fjärrvärmesystemet till att producera el.
Jakob Sahlén, rådgivare för energiåtervinning på Avfall Sverige, svarar på frågor om avfallsåtervinning:
Vi behöver minska avfallsmängderna och öka återvinningen. Hur går det?
Avfall Sverige tillsammans med alla kommuner arbetar för att minska mängden avfall – minskade avfallsmängder ger ju störst miljönytta, större än att återvinna avfallet både som material och energi. Så enkelt uttryckt – det går bra och dåligt på samma gång. Enligt statistik från Svensk Avfallshantering 2015 ökade den totala mängden hushållsavfall i Sverige med närmare 344 000 ton mellan 2010 och 2015. Samtidigt blev vi bättre på olika former av återvinning. Den totala mängden deponi minskade nämligen under samma period med drygt 9 000 ton. Materialåtervinningen, inklusive rötat matavfall som räknas in i materialåtervinningen, ökade med drygt 328 000 ton. Energiåtervinningen ökade med knappt 25 000 ton.
I Sverige har producenterna ansvar för att samla in returpapper, förpackningar, elektriskt och elektroniskt avfall, däck, bilar, batterier och läkemedel. Kommunerna har ansvar för insamling av hushållsavfall som ligger utanför producentansvaret.
Gör energiåtervinningen att materialåtervinningen blir sämre?
Restavfallet som går till energiåtervinning är helt beroende på hur mycket avfall och vilken typ av avfall som genereras, hur vi alla källsorterar vårt eget avfall, samt hur effektiv hanteringen är längre upp i avfallshierarkin. Energiåtervinning är enbart ett komplement till materialåtervinning (och biologisk återvinning), inte ett alternativ eller den ultimata lösningen. Den dagen uttjänta produkter kan återanvändas och återvinnas till 100 procent i nya produkter, behövs inte längre energiåtervinning. Så enkelt är det. Verkligheten är dock långt ifrån det målet. För att nå det scenariot krävs en rejäl omställning i produktions- och designledet. Det faktum att diverse återvinningsmål i nuläget inte sätts till 100 procent, är en indikator på att det dessvärre fortsatt är en lång resa kvar.
Hösten 2016 gjorde IVL Svenska Miljöinstitutet en utredning hur och om import av avfallsbränsle påverkar materialåtervinning, rapporten finns att läsa här.
Plast i avfall orsakar stora miljöproblem och är samtidigt svårt att återvinna. Varför?
En anledning är att allt fler produkter i plast är sammansatta av så många olika material, vilket gör det svårt att materialåtervinna, men det har också med marknaden att göra. Oljepriset är lågt och gör det billigt att producera ny plast. Dessutom är plast ett brett spektrum av olika polymerer med olika typer av additiv (mjukgörare, flamskyddsmedel etc) som inte alltid lämpar sig att stoppa in i nya produkter. Det leder till att incitamenten att återvinna plasten blir svagare. Producenter väljer helt enkelt oftare jungfrulig råvara framför sekundärmaterial från insamlat plastavfall.
En annan förklaring är att plast som hamnar i restavfall är svårt att skilja ut i det skedet. Därför är det viktigt med god källsortering av plast. Både vad gäller förpackningsplast och övrigt plastavfall, den så kallade kommunplatsen. Sverige har dock kommit långt vad gäller källsortering av hushållsavfall. Stora utmaningar föreligger dock i källsortering av annat avfall, från industri och verksamheter. Sedan är vi långt ifrån bäst i klassen vad gäller att förebygga avfall i Sverige. Här behövs krafttag i alla delar av materialkedjan.
På bilden syns Jakob Sahlén, rådgivare för energiåtervinning på Avfall Sverige. Foto: Lasse Fredriksson