I ett kretslopp ska vi i mesta möjliga mån kunna återföra de resurser vi tar från naturen. I vårt avloppsreningsverk återanvänder vi avloppsslammet och återför näringsämnen till jorden i ett cirkulärt kretslopp. Slammet innehåller fosfor och kväve som är bra för jorden och som minskar behovet av konstgödsel.
I avloppsslam finns näringsämnen, bland annat fosfor, som bör återföras till kretsloppet i större utsträckning än idag. I ett utvecklingsprojekt, som leds av Agnieszka Juszkiewicz processingenjör på Mälarenergis avloppsreningsverk, arbetar vi med att säkerställa och hitta nya sätt att hantera avloppsslam. I dagsläget blir 68% av slammet gödning på åkermark men det kan bli bättre.
Avloppsslam från det kommunala nätet blir biogas och gödsel
När avloppsvatten kommer till reningsverket separeras vattnet från slammet. Vattnet går igenom en reningsprocess och går sedan tillbaka ut i Mälaren. Slammet går till en rötkammare där det rötas och blir metangas i en helt fantastisk process. Varje år producerar vi ca 2 miljoner normalkubikmeter gas. Gasen går sedan i en separat ledning från reningsverket till Svensk Växtkraft, som är VafabMiljös anläggning för tillverkning av biogas. Där blandas gasen från avloppsreningsverket med metangas gjord på västeråsarnas bruna påsar. I Västerås används sedan den färdiga biogasen som fordonsgas. Alla Västerås bussar går till exempel på biogas. Den rötrest som blir kvar efter att man tagit tillvara gasen från avloppsslammet används som gödsel på åkermark i regionen
På Tomta gård blir slam från enskilda avlopp gödsel
Sedan 2005 har Mälarenergi ett samarbete med Bosse Funkquist på Tomta gård strax utanför Västerås. På gården tar han hand om avloppsslam från enskilda avlopp – alltså trekammarbrunnar och slutna tankar, framför allt från närområdet i Munga och Romfartuna.
I två bassänger om vardera 5000 kubikmeter lagras avloppsslam under ett år för att stabiliseras och sedan kunna användas som gödsel på gårdens åkrar. På Tomta gård odlas spannmål och oljeväxter. Det är grödor där man kan använda organiskt gödsel från avloppsslam. Slammet går inte att använda där man odlar till exempel potatis, eller annat som tas ur jorden och äts direkt.
Det finns flera miljöfördelar med att göra gödsel av avloppsslam. Det organiska gödslet innehåller kväve och fosfor som på det här sättet kan återföras till jorden. Och eftersom gården tar slammet från närområdet bidrar både de kortare transporterna och den nära produktionen till en lägre energiåtgång i jämförelse med att använda industriellt handelsgödsel.
Anläggningen är Revaq-certifierad
Anläggningen vid Tomta är Revaq-certifierad. Revaq är ett certifieringssystem som syftar till att minska flödet av farliga ämnen i slam och samtidigt skapa en hållbar återföring av växtnäring till åkrarna. Mälarenergi är ensamma i landet med att tillämpa Revaq-certifiering för slam från enskilda avlopp.
– Vi gör noggranna kontroller av vattnet där vi undersöker förekomsten av ett 60-tal olika ämnen. Prov och mätningar görs en gång om året och dokumenteras noga. Dessutom görs stickprov en gång i månaden av de bilar som hämtar slammet från trekammarbrunnarna, förklarar Håkan Forsberg, processingenjör på Mälarenergi.
Mätningarna gäller bland annat ämnen som kadmium, kvicksilver, koppar och zink. Dessutom kontrollerar man om det finns bakterier, som till exempel salmonella och e-colibakterier, i vattnet.
– De halter vi mätt upp av olika ämnen ställs mot aktuella gränsvärden och har hittills hållit sig under dem med god marginal. Men gränsvärdena sänks år för år och därför arbetar vi vidare med att successivt få ner halterna av skadliga ämnen ytterligare, säger Håkan Forsberg.
En förutsättning för att arbetet ska lyckas på sikt är att de skadliga ämnena aldrig kommer ut i avloppet, alltså att vi alla blir mer noga med att inte spola ner sådant som inte bör komma ut i marken, till exempel cigarettfimpar, mediciner, färgrester och bekämpningsmedel.
Fler projekt likt det på Tomta gård är på gång, närmast i Munga utanför Västerås.
Vad är Revaq och varför behövs det?
Rötslam från reningsverk och slam från enskilda avlopp innehåller näringsämnen som kväve och fosfor som växterna behöver, men också skadliga ämnen från våra industrier och hushåll. Renare avloppsvatten är en förutsättning för ett hållbart samhälle. Det ger oss renare sjöar, vattendrag och hav – och bättre slam.
Revaq är ett certifieringssystem som arbetar för att minska flödet av farliga ämnen till reningsverk och att skapa en hållbar återföring av växtnäring. Certifieringen innebär ett aktivt uppströmsarbete, ständiga förbättringar och öppen information.
Med uppströmsarbete menas att man arbetar för att stoppa miljögifterna redan vid källan. Miljögifter från hushåll och anslutna industrier ska aldrig komma in i avloppssystemet. Exempel på uppströmsarbete är skärpta lagar, ändrade konsumtionsvanor, ökad användning av miljömärkta produkter i hushåll och industri samt att farliga kemikalier byts ut mot mindre farliga kemikalier.
Revaq startade år 2002 som ett utvecklingsprojekt. Med det som grund startades certifieringssystemet Revaq 2008. Idag drivs Revaq av vattentjänstbranschen, LRF, Livsmedelsföretagen och Dagligvaruhandeln. Svensk Vatten äger systemet.
Källa: www.svensktvatten.se