Energibolag hjälper varandra

Av Mälarenergi 2 april,2015 i , ,

Elförsörjning

I början av 1900-talet tog hushållsarbetet för en familj 54 timmar i veckan, med de metoder som fanns då för att laga mat, tvätta och hålla värmen. Idag tar motsvarande arbete cirka 15 timmar i veckan.

Förutom tidsbesparing har elektrifieringen inneburit stora hälso- och miljövinster. Vår inomhusmiljö har blivit bättre när vi inte längre behöver elda för värme och matlagning.

På våra arbetsplatser har eldrivna robotar tagit över många tunga eller hälsovådliga arbetsuppgifter. Den elintensiva industrin innebär miljömässigt positiva tillverkningsprocesser. Produktionen av ett ton gjutjärn i Sverige släpper till exempel bara ut sju procent av den koldioxid som motsvarande produktion orsakar i Kina.

Samtidigt har utvecklingen inneburit en sårbarhet. När allt är så beroende av fungerande eltillförsel kan elavbrott få förödande konsekvenser.

Det som ofta händer vid kraftiga oväder är att träd, grenar eller stora mängder snö faller över elledningar. Sommartid är det oftast åska som orsakar störningar när blixten slår ner  i ledningar eller annan teknisk utrustning. De senaste 15 åren har det därför pågått ett omfattande arbete med att dels isolera luftledningar och dels gräva ner dem i jorden. Det har lett till att ovädren inte orsakat lika stora problem som tidigare. Vid millennieskiftet fanns cirka 57 000 kilometer oisolerad blanktråd i skogsterräng.  Sedan  dess  har uppskattningsvis 50 000 kilometer väderkänslig luftledning åtgärdats, främst genom nedgrävning i marken.

Stormen Gudrun

Stormen Gudrun, som drabbade Sydsverige 2005 orsakade att 730 000 abonnenter blev utan el. Mer än 50 000 var strömlösa i upp till 20 dygn. Egon som drog in över samma område i januari i år orsakade betydligt färre strömavbrott. 100 000 hushåll blev utan el då och under betydligt kortare tid än vid Gudrun. Skillnaden beror på satsningen på att gräva ned luftledningar i marken.

Den stora skogsbranden i Västmanland bröt ut den 31 juli 2014 och växte på fyra dagar från en omfattning på 150 hektar till 13 100 hektar.  Då  blev  900  hushåll  utan ström, 550 av dem under ett dygn eller mer. Området har bara luftledningar, men lyckligtvis fanns de till största delen utanför själva brandområdet. De som fanns innanför skadades främst till   följd  av att ledningsstolpar föll omkull. Och eftersom området var avspärrat av säkerhetsskäl var reparatörer från nätägaren Vattenfall tvungna att vänta innan de kunde åtgärda  skadorna.

Tekniska fel i till exempel ställverk kan också leda till strömavbrott. Och när sträng kyla belastar elnätet för hårt finns risken att säkringar går i kabelskåp och nätstationer, med elavbrott som följd.

Ansvaret för Stamnätet

Det övergripande ansvaret för landets elförsörjning ligger hos statliga Svenska kraftnät, som förvaltar det svenska stamnätet.

Stamnätet består av cirka 16 000 kilometer ledningar med hög spänning, 220 och 400 kilovolt (kV). Där transporteras el från de stora kraftverken till de regionala elnäten. Svenska kraftnät övervakar så att det alltid råder balans mellan förbrukning och produktion i Sverige.

Om allvarliga störningar i elförsörjningen uppstår ska Svenska kraftnät hjälpa till med personal, material och kommunikationsutrustning. Även försvarets resurser kan komma att användas för snabba transporter i en sådan situation och då är det Svenska kraftnät som ska samordna insatserna.

Energibolag hjälper varandra

Elsamverkansorganisationen är elbranschens frivilliga organisation för elsamverkan. Den har funnits i ungefär tio år och innebär att energibolag från olika delar av landet hjälper varandra vid allvarliga störningar i elnätet. Elsamverkan är basen för Svenska kraftnäts ledningsorganisation.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är en annan statlig aktör som kan gå in med stöd vid omfattande elavbrott, till exempel genom att låna ut elverk till kommuner och områden som drabbats av elavbrott. MSB kan också bistå med experthjälp och hjälpa till med samordningen av myndigheters åtgärder.

Energimyndigheten arbetar framför allt förebyggande med att lindra effekterna av elavbrott och med att det ska finnas alternativ energi om elbrist skulle uppstå.

Energimyndigheten har tagit fram informationsmaterial med råd till olika målgrupper, till exempel ägare till flerbostadshus, privata villaägare och personer som bor i lägenhet. Där finns information kring hur snabbt ett hus blir kallt vid el- eller värmeavbrott och varför olika hus och hustyper kyls ut olika snabbt. Där beskrivs också vad som kan hända om temperaturen blir för låg, vilka hjälpmedel man kan använda för att värma huset och hur man i en lägenhet kan skapa ”nödrum” som håller temperaturen längre. För omsorgspersonal inom hemtjänst och hemsjukvård finns råd om åtgärder för gamla och sjuka vid omfattande el- eller värmeavbrott. Det gäller dels åtgärder innan avbrott, dels hur man kan lindra konsekvenserna under elavbrott.

Alla råd kan laddas ned från www.energimyndigheten.se

Ansvarsfördelning

Länsstyrelsen har ansvar för en generell krishantering. Om flera kommuner och hela län drabbas av ett elavbrott och statliga resurser som militär, bandvagnar och elverk används, ska länsstyrelsen samordna insatserna.

Landstingen ska se till att det finns reservkraft på sjukhus och andra vårdinrättningar där el måste finnas hela tiden. Reservkraften består ofta av dieselaggregat.

Kommunen ansvarar för att alla som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Det kan handla om att ordna reservkraft och vatten till äldreomsorg, skolor och förskolor och att erbjuda vatten via tappställen om den vanliga dricksvattenförsörjningen inte fungerar. Många kommuner har också reservkraft för kommunhus och informationsverksamhet. Om sträng kyla råder när ett elavbrott inträffar kan kommunerna öppna värmestugor.

Elnätsföretagen, som äger de regionala och lokala elnäten, ansvarar för att elenergin kommer fram till kunderna och för att återställa den vid avbrott.

När elavbrott inträffar leds strömmen genom omkopplingar förbi skadade ledningar, om det är möjligt. Elnätsföretaget ansvarar också för att exempelvis reparera nedrivna och skadade ledningar. Numera är elavbrott som är längre än 24 timmar ett lagbrott och efter tolv timmar har elanvändaren rätt till ersättning.

Reservkraftverk

Reservkraftverk som kan producera elektricitet oberoende av det allmänna elnätet finns hos nätägare runt om i landet. Svenska kraftnät tecknar, efter upphandling, avtal med vissa nätägare och kan ålägga dem att starta reservkraftverk vid behov.

Mälarenergi har för närvarande avtal med Svenska kraftnät och kan producera reservkraft från en anläggning i kraftvärmeverket. Den testas varje höst, om det finns avtal med Svenska kraftnät, och kan uppnå full effekt inom ett dygn.

2010 togs Mälarenergis reservkraftanläggning för el i bruk flera gånger. Det var extremt kallt i början av året, samtidigt som landets kärnkraftsproduktion var begränsad till följd av översyn.

Om svår elbrist skulle uppstå kan ägarna till regionnät också beordras av Svenska kraftnät att stänga ner vissa elleveranser i rullande ordning med tvåtimmarsintervaller. Det har ännu inte inträffat, men var väldigt nära 2010, då Mälarenergi stöttade nätet med reservkraft.

För den händelse nedstängning av elleveranser skulle bli nödvändigt finns en utarbetad strategi. Principen kallas styrel och innebär att elen styrs till prioriterade kunder, sådana som har betydelse för liv och hälsa och för att samhället ska fungera. Det kan till exempel vara sjukhus, äldreboenden, räddnings- och larmtjänst, vattenförsörjning  och telekommunikationer.

Mälarenergi

Mälarenergi

Mälarenergi är ett lokalt infraservicebolag. Våra produkter och tjänster utgör kärnan i flera viktiga samhällsfunktioner. Tillsammans med andra samhällsbyggare utvecklar vi och tar ansvar för det samhälle vi alla delar.
Mälarenergi