Ska vi värna miljön behövs både stora och små beslut. De stora hamnar på politikernas bord. De många små tar vi alla varje dag. Det handlar om allt från att sortera vårt avfall och slänga matrester i bruna påsen till att ta med en egen kasse till affären för att minska mängden plast i miljön.
En central anläggning som producerar värme har stora miljöfördelar, jämfört med att alla enskilda hushåll har egna lösningar. I kraftvärmeverk – som det i Västerås – utnyttjas dessutom ånga från fjärrvärmesystemet till att producera el.
Erik Thornström, områdesansvarig styrmedel på Energiföretagen Sverige, svarar på frågor om fjärrvärmens framtid:
I Sverige värms över 90 procent av flerbostadshusen, 80 procent av alla lokaler och 18 procent av villorna av fjärrvärme. Hur ser det ut i övriga Europa?
Fjärrvärme står för totalt ungefär tio procent av uppvärmningen i Europa. Hälften av EU:s energianvändning går till uppvärmning och kylning av bostads- och industribyggnader och 75 procent sker fortfarande med fossila bränslen. Öst- och Centraleuropa och de nordiska länderna har den största andelen fjärrvärme. Storbritannien och Frankrike hör till dem som har lite fjärrvärme, men nu finns det höga ambitioner att öka andelen.
EU-kommissionen tycker att satsningar på fjärrvärme är så viktigt att man nämner det särskilt i sin nya strategi för kyla och uppvärmning som presenterades i februari. Tidigare har frågor kring värme och kyla varit lite undanskymda på EU-nivå. Att lyfta upp dem i ett större sammanhang bidrar till arbetet med att uppnå de klimatpolitiska målen. Satsningar på fjärrvärme innebär att vi utnyttjar energi som annars går till spillo och minskar beroendet av gas från Ryssland.
Den nya strategin ska mynna ut i ett antal direktiv på energiområdet där värme- och kylafrågorna lyfts fram. Industrin måste minska användningen av fossila bränslen och ta till vara spillvärme från produktionen. Det behövs också satsningar på kraftvärme och smarta byggnader.
Kan vi bygga ut fjärrvärmen ännu mer i Sverige?
Nu har vi en kraftig nybyggnation och förtätning av befintlig bebyggelse i Sverige. 60 000 till 70 000 lägenheter byggs i år och de flesta av dem kan anslutas till fjärrvärme. Men vi har billig el och konkurrensen från värmepumpar har hårdnat. Ett sätt att möta den är att bygga ut lågtemperatursystem med fjärrvärme och utveckla ytterligare användningsområden, som fjärrvärmedrivna hushållsmaskiner.
Varför är det bra att göra fjärrvärme av avfall?
Enorma volymer avfall – ca 100 miljoner ton per år – deponeras fortfarande inom EU. Deponierna släpper ut metangas som har stor klimatpåverkan, utsläpp som kan minskas om avfallet i stället går till energiåtervinning. Och det finns fortfarande en stor potential för att öka energiåtervinningen.
Även om vi lyckas öka materialåtervinningen blir det stora mängder avfall över där det enda rimliga är att energiåtervinna. Drygt 5 miljoner ton avfall förbränns i Sverige, varav 1,5 miljoner ton importeras. Det är bara någon procent av det avfallsöverskott som finns i EU. När det gäller biobränsle, som också eldas i kraftvärmeverken, finns en stark nettotillväxt i Sverige. Biobränsle kan utnyttjas utan att det minskar tillväxten. Det kan också transporteras med båt från olika håll i världen.
På bilden syns Erik Thornström, områdesansvarig styrmedel på Energiföretagen Sverige. Foto: Lasse Fredriksson