Just nu genomför Mälarenergi det mest ambitiösa målet någonsin – att bli kvitt kol och olja i energiproduktionen till år 2020. Ett stort steg på vägen är att stänga ner koleldade Panna 4.
Panna 4 driftsattes 1973 när det var oljekris i världen och man behövde nya bränslen som tallbecksolja och kol. Sedan dess har den tjänat och försett Västeråsarna med trygg fjärrvärme och el. Totalt har pannan varit igång 176 801 timmar sedan starten. Idag var det dags att stänga ner pannan och på plats för att göra det var Mälarenergis ledning tillsammans med styrelseordförande Staffan Jansson (S).
– Jag är stolt över att vi vågar gå framåt och stolt över alla inom Mälarenergi som arbetar med att driva och sköta våra anläggningar och ständigt utveckla dem mot mer hållbar energiframställning. Kraftvärme med Panna 4 har varit en fantastisk lösning för sin tid och nu tar vi nästa steg, säger Niklas Gunnar som är affärsområdeschef för Värme inom Mälarenergi.
Framtiden börjar idag
Under åren har Panna 4 byggts om för att anpassas till andra bränslen och bli mer miljövänlig. 2020 ersätts den med nya Block 7. I den nya anläggningen kommer bränslet att vara återvunnet trä, och i och med det blir Mälarenergis energiproduktion fri från kol och olja.
Historien om Panna 4
Kraftvärmeverket i Västerås byggdes 1963 och eldades då med olja. Panna 4 och dess tillhörande turbin togs i drift 1973. På den tiden kostade en sådan anläggning 130 miljoner kr att uppföra, vilket var en stor investering. Pannan var från början konstruerad för att använda olja som bränsle och levererade en effekt på 220 MW el och 365 MW värme. Pannan byggdes om vid flera tillfällen under åren för att anpassas till andra bränslen och bli mer miljövänlig. Den första gången var efter oljekrisen 1983 då pannan konverterades till att använda kol som bränsle. I och med bytet av bränsle sänktes effekten till 155 MW el och 250 MW värme.
1986 installerades en avsvavlingsanläggning som tog bort stora mängder svavel från rökgaserna och mellan 1988-90 byggdes pannans brännare om för att minska utsläppen av kväveoxid vilket sänkte utsläppen ytterligare. 1992 installerades katalytisk rening av kväveoxid som minskade utsläppen ännu mer.
1998 var det dags att återigen konvertera panna till ett nytt och mer miljövänligt bränsle. Den här gången till tallbecksolja som utvinns som en biprodukt vid tillverkningen av pappersmassa. 2002 byggdes pannan om för sista gången för att även kunna använda träpellets och torv som bränsle. Totalt har pannan varit igång 176 801 timmar under dessa 44 år!