Mälarenergi – en del av kretsloppet.

Av Katarina Hogfeldt-Forsberg 13 april,2016 i , , , , ,

Baksidan av vårt moderna samhälle är bland annat uppkomsten av restprodukter i olika former. I det strategiska utvecklingsprojektet Integrerade lokala kretslopp, arbetar vi för att hantera och ta omhand restprodukter på ett miljömässigt och effektivt sätt och helst återföra dem till kretsloppet.

På Mälarenergi renar vi avloppsvatten som ger upphov till stora mängder slam som måste tas omhand. Vi producerar också värme och el som resulterar i en förbrännings­rest i form av aska som även den behöver tas omhand.
Ju renare vi kan hålla dessa flöden, ju lättare är det att nyttiggöra restmaterial.

Avloppsslam – en del av kretsloppet.

Slam från avloppsreningsverk och slam från enskilda avlopp innehåller näringsämnen som kväve och fosfor som växterna behöver, men också skadliga ämnen från våra industrier och hushåll. Färre föroreningar i avloppet ger renare sjöar, hav och vattendrag – och renare slam.

Alla Västerås bussar går på biogas

2015 rötade vi 12 004 ton slam

2015 producerade vi 1 986 000 m3 gas

I dag går 70 % av slammet till åkermark och för att kunna säkerställa detta och för att öka den siffran behöver vi ha ett renare slam. Förutom näringsämnen innehåller slammet också föroreningar från industrier och hushåll. Du och jag kan hjälpa till genom att tänka på vad vi spolar ner i avloppet. Till exempel hör inte cigarettfimpar, mediciner, färgrester och rengöringsmedel hemma i avloppet.

Kretslopp avloppsslammet

  1. När avloppsvattnet från hushåll och industri kommer till reningsverket separeras vatten och slam.  Avloppsvattnet renas i flera steg och går sedan tillbaka ut i Mälaren.
  2. Slammet innehåller näringsämnena kväve och fosfor som vi vill återföra till kretsloppet. Slammet avvattnas och rötas i en rötkammare och vi får metangas och en rötrest.
  3. Den rötrest som blir kvar efter att man tagit vara på metangasen används som gödsel på åkermark i regionen. På så sätt återförs näringsämnen till jorden i ett kretslopp och vi kan minska behovet av konstgödsel.
  4. Metangasen leder vi till VafabMiljös anläggning för tillverkning av biogas. Den färdiga biogasen används sedan som fordonsgas.

Renare avloppsvatten.

För att minska mängden föroreningar i slammet och öka acceptansen för användning av slam som gödselmedel kommer vi under 2016 att fortsätta vårt systematiska uppströmsarbete. Det vill säga, arbeta för att stoppa miljögifterna redan vid källan, innan det hamnar i avloppsvattnet. För oss handlar det om att ställa krav på och utbilda verksamheter som är anslutna till avloppsreningsverket samt informera hushåll.

Vi kommer också utreda möjligheten att Revaq-certifiera fler anläggningar. Revaq är ett certifieringssystem som ägs av Svenskt vatten och som syftar till att minska flödet av farliga ämnen till reningsverk och att skapa en hållbar återföring av växtnäring. Certifieringen ställer krav på ett aktivt uppströms­arbete, ständiga förbättringar och öppen information. En Revaq-certifiering innebär ett kvitto på att slammet kan användas på åkermark och något som flera jordbrukare kräver. Utanför Västerås ligger Tomta gård som är Revaq-certifierad genom ett samarbete med Mälarenergi.

Aska – en del av kretsloppet.

Vid Kraftvärmeverket i Västerås eldar vi i huvudsak med biobränslen och avfallsbränslen. Energiproduktionen ger en restprodukt i form av askor. Beroende på vilket bränsle som används i pannorna påverkas askornas innehåll av föroreningar.

2015 återvann vi 10 401 ton metall

För att utveckla användning av aska som anläggningsmaterial måste vi fortsätta ställa krav på leverantörer av avfallsbränsle. Till exempel så behöver sorteringsgraden öka vilket skulle ge ett renare bränsle och därmed en renare aska. Med en renare aska kan vi också utveckla användningsområdena ytterligare. En del av askan kommer alltid att behöva tas omhand och fasas ut ur kretsloppet, men vi vill att den ska vara så liten som möjligt.

Aska kretsloppet

  1. Avfallsbränslet består av det du och jag lämnar ifrån oss i form av restavfall, vilket också påverkar föroreningsgraden i askan. T ex hör varken metaller, kemikalierester eller annat farligt avfall hemma i restavfallet.  Inte heller matrester som komposteras och blir till biogas.
  2. I bränsleberedning som föregår pannan sker en utsortering av bland annat sten, glas och metaller. 2015 återvanns 10 401 ton metall genom detta.
  3. Askorna som bildas vid förbränningen innehåller stora mängder kalk och sand som kan återanvändas. Kalk tillsätts för att rena rökgaserna och binda föroreningar. Sand används som värmebärare i eldstaden.
  4. Idag används en del aska som anläggningsmaterial genom att blandas med cement (Cementstabiliserad Energiaska). En del används som material vid sluttäckning av deponier (bottenaska). Den aska som är mest förorenad (flygaska från vår avfallspanna) återanvänds för att fylla igen ett gammalt kalkbrott i Norge. På så sätt kommer alla askor till nytta.

Artikeln är hämtad ur Mälarenergis Hållbarhetsredovisning.

Katarina Hogfeldt-Forsberg
Katarina Hogfeldt-Forsberg

Latest posts by Katarina Hogfeldt-Forsberg (see all)