Hur skulle Västerås klara en kraftig översvämning? Kommer bostadsområden att stå i vatten och elen slås ut för att transformatorstationen råkar stå precis där regnvattnet samlas? I princip varje år drabbas svenska städer av skyfall med kraftiga översvämningar, och nederbörden i Sverige förväntas öka med upp till 40 procent under det närmaste seklet.
Det är alltså inte en fråga om utan när skyfallet drabbar Västerås. Så frågan är vad man kan göra åt det? Jo, man kan förbereda sig. Och för att ta reda på hur vi på bästa sätt kan förbereda oss har Mälarenergi tagit fram en så kallad skyfallsmodell.
En skyfallsmodell visar var risken för översvämningar är störst
Man definierar ett skyfall som 1 mm/minut eller 50 mm på en timme. Som jämförelse kan vi säga att det i somras kom cirka 150 mm regn i Västerås under perioden juni, juli och augusti. Det ger oss ett hum om vilka mängder vatten det blir vid skyfall.
För att se hur dessa skyfall kommer att påverka Västerås tätort har vi tagit fram en skyfallsmodell. I modellen tittar vi på topografi, markanvändning, infiltrationshastigheter, dagvattenledningar med mera. Sedan simuleras ett regn med en viss återkomsttid. Modellen kan då visa vart vi kommer att få översvämning och hur stort vattendjupet beräknas bli.
Skyfallsanalys maxdjup vid 100-årsregn
– Arbetet med skyfallsmodellen är en del av Västerås stads handlingsplan för klimatanpassning och vi har simulerat de regn som våra dagvattenledningar ska klara av. Vi har också simulerat för kraftigare regn, såsom 100-årsregn. Alltså regn som förväntas återkomma en gång vart hundrade år, säger Martin Lidnström, VA-utredare på Mälarenergi som medverkar i projektet.
Vid 100-årsregn kommer dagvattenledningarna inte klara av att leda bort allt vatten och det blir stadens ansvar att bygga och planera samhället så att översvämningarna kan kontrolleras. Just ett 100-årsregn brukar vara en nivå som kommuner väljer att planera eller skydda sig för. Väljer man en högre skyddsnivå så innebär det ofta att åtgärderna kostar mer pengar. Men ibland kan vissa skyddsvärda objekt vara värda den extra pengen.
Styr vart regnvattnet ska ta vägen
Utifrån den framtagna skyfallsmodellen kan man ta fram konsekvensanalyser och strukturplaner. I konsekvensanalysen identifierar man var konsekvensen av ett skyfall blir som störst. Sedan jämför man prioriterade skyddsobjekt med det simulerade vattendjupet och sorterar fram var det är som viktigast med åtgärder. I torra områden behöver man inte göra någon åtgärd och då sorteras de bort. Därefter tar man fram strukturplaner som beskriver hur regnet ska hanteras på ytan.
Det är inte självklart att en åtgärd ska sättas in just där översvämningen är, utan åtgärden kanske ska vara uppströms från det området. Exempel på åtgärder är ofta skyfallsleder, skyfallsytor och styrning. Skyfallsleder är stråk där vattnet tillåts att flöda och skyfallsytor är platser där vattnet ska samlas, efter principen ”hellre en översvämning på en grönyta än en översvämning i ett bostadsområde”.
Tillsammans ska vi klimatsäkra Västerås
När konsekvensanalyserna och strukturplanerna är klara lägger man in alla åtgärdsförslag i skyfallsmodellen och gör en ny simulering. Ser man att det ger effekt så planerar man in att utföra åtgärderna på riktigt. Det här förutsätter att man pekar ut vissa stråk som skyfallsleder och vissa ytor som skyfallsytor. Det kan handla om gator och grönområden. Det är också viktigt att använda modellen i planeringsstadiet då man bygger nya vägar och bostadsområden.
– Syftet är att klimatsäkra Västerås stad så att vi i framtiden kan kontrollera översvämningarna. För översvämningar kommer vi att få, men det vore bra om vi kan styra och kontrollera dem! avslutar Martin Lindström.