Varför är fjärrvärme så bra för vår miljö?
Av Mälarenergi AB 2 november,2016 i Block 7, Block6, El, Fjärrvärme, Hållbarhet, Kraftvärmeverket, Miljö
Ska vi värna miljön behövs både stora och små beslut. De stora hamnar på politikernas bord. De många små tar vi alla varje dag. Det handlar om allt från att sortera vårt avfall och slänga matrester i bruna påsen till att ta med en egen kasse till affären för att minska mängden plast i miljön.
En central anläggning som producerar värme har stora miljöfördelar, jämfört med att alla enskilda hushåll har egna lösningar. I kraftvärmeverk – som det i Västerås – utnyttjas dessutom ånga från fjärrvärmesystemet till att producera el.
Katarina Hogfeldt-Forsberg, hållbarhetschef på Mälarenergi, berättar mer:
Varför är det bra för miljön att producera värme och el samtidigt?
Det är ett oerhört effektivt sätt att utnyttja bränslet och hushålla med resurser. Genom samtidig produktion av el och värme får man ut mer än 90 procent av energin i bränslet, med rökgaskondensering som vi har här på Mälarenergi, får man ut ännu mer. Fjärrvärme är bra och kraftvärme är ännu bättre. Men det kräver ofta en viss storlek för att klara en investering i samtidig produktion av el. Trots miljöfördelar så spelar även ekonomin och elpriserna in och påverkar besluten.
I Västerås är nätet effektivt utbyggt och 98 procent av alla hus i tätorten är anslutna, liksom Skultuna, Tillberga, Hallstahammar, Kolbäck och nu senast Surahammar.
I glesbygd fungerar det inte med kraftvärme och fjärrvärme, men i stora tätorter är det oslagbart. Alternativet skulle vara att alla hade sina egna värmelösningar. Kraftvärmeverket är också en reserv, som innebär en trygghet för hushållen när det blir kalla vintrar. Det är svårare att klara riktigt kalla vinterdagar med mindre, småskaliga anläggningar.
Varför är småskaliga värmelösningar sämre för miljön i stora tätorter?
Det skulle innebära en högre elanvändning, totalt sett, större inslag av fossila bränslen och mer luftföroreningar. Mälarenergis klimatbokslut visar att jättelika mängder – 543 000 ton – växthusgaser hade släppts ut i atmosfären bara under 2015 om andra uppvärmningsformer använts i stället för fjärrvärme. Och då är jämförelsen inte gjord med fossila alternativ, utan med andra smarta uppvärmningsformer, som pelletspannor och värmepumpar. Koldioxidbesparingen är lika stor som den skulle vara om alla västeråsare till exempel slutade köra bil under tre år, eller avstod från att äta kött i fem år.
Sedan Kraftvärmeverkets block 6 stod färdigt 2014 eldar vi avfall där, vilket i sig innebär en miljöfördel. Energiåtervinning är ett smart sätt att utnyttja avfall som resurs. På det sättet kan det material vi inte kan återvinna, och som annars skulle hamna på deponi, ändå komma till nytta.
Vi har dessutom en bränsleberedning i anslutning till block 6 som sorterar ut ytterligare material som till exempel glas och metaller, innan det krossas och blir till bränsle. Panna 6 har också en mycket effektiv rökgasrening med minimala utsläpp.
När kom fjärrvärmen till Västerås?
Karlstad var allra först med att börja distribuera fjärrvärme, det var 1948. Fem år senare tog Stadsfullmäktige i Västerås beslut om fjärrvärme och 1954 kopplades den första kunden in på nätet, det var Arosbygdens spannmålstork. Samma år anslöts också 16 nybyggda villor på östra Malmaberg.
Olja och kol var huvudbränsle från början och sen har det varit den här utvecklingen:
- Panna 5 togs i drift 2000 och eldas med skogsavfall, returträ och torv.
- Block 6 togs i drift 2014 och eldas med avfall.
- Block 7 planeras att stå färdig 2019–2020 och planeras att eldas med återvunnet trä.
Målet är att Kraftvärmeverket ska elda enbart återvunnet och förnybart bränsle. Det blir möjligt då block 7 tas i drift.
På bilden syns Katarina Hogfeldt-Forsberg som är Hållbarhetschef på Mälarenergi. Foto: Lasse Fredriksson
