Med en presentation i sin hand, ett brinnande intresse för drönare, en examen som elkraftingenjör och en portion självförtroende tog den nyutexaminerade Köpingssonen Gustav Solin kontakt med Mälarenergi och frågade om de var intresserade av ett framtida samarbete.
Lite spetsat, visst, men 23-årige Gustav är en försigkommen ung man. Han har alltid gillat radiostyrda bilar, båtar, flygplan och helikoptrar. När drönarna eller multicoptrarna började ta allt mer plats i luftrummet var han inte sen att haka på.
– Jag bestämde mig för att bygga en egen drönare som examensarbete och göra en presentation om vad man kunde använda dem till, berättar han.
Sagt och gjort. Han började leta ritningar och komponenter på nätet, fann vad han sökte och byggde sedan sin första egna drönare.
Examensarbetet blev mycket uppskattat på elkraftingenjörsutbildningen i Arboga. Halvåret senare efter en del jobbsök och funderingar på framtiden skickade Gustav in sitt examensarbete till Mälarenergi och frågade om det fanns något intresse av att utveckla detta tillsammans.
Ersätter dyra helikopterflygningar
Tanken var att ersätta dyra helikopterflygningar vid inspektioner och felsökningar med drönare. Kalkylen hade han förstås klar.
– En helikopter kostar cirka 6 500 kronor i timmen att hyra och innebär en årlig kostnad på cirka 225 000 kronor. Då tillkommer besiktningsman plus bil på ca 575 kronor i timmen, berättar Gustav.
Beräkningar visar att Mälarenergi skulle kunna tjäna 100 000 kronor om året med en drönare jämfört med tidigare alternativ. Då är reservdelar på 50 000 kronor per år inräknat.
Dessutom är användningsområdena så många fler i jämförelse med en helikopter.
Gustav nämner besiktning av isolatorer, stolpar, ledningar, skorstenar och vindkraft verk. Han nämner även sökning efter gas läckor och sök med värmekamera. Det finns säkert en hel del ytterligare områden.
I dag har Gustav byggt tre egna drönare. Han har experimenterat med motorer och bärkraft, och hur man ska optimera flyg tiden.
Drönare med en lyftkraft på 56 kilo
Den senaste väger 5,5 kilo, har en lyft kraft på 56 kilo och en flygtid på cirka 40 minuter vilket är dubbelt så långt som en standarddrönare. Månntro att Mälarenergi är nyfikna på vad den unge Gustav kan hitta på framöver.
Johan Tonde, marknadschef på Elnät: – Vi insåg snabbt att Gustav var något mycket intressant på spåret. Niklas Ramström här på Mälarenergi hade väckt tanken på drönare tidigare, nu blev det plötsligt fullt allvar. Vi lyfte in några ytterligare aspekter som arbetsmiljö, säkerhet och förstås ekonomin i ett större perspektiv. Vi insåg att vi behövde ta in Gustav i det här. Dessutom har han den grundläggande tekniska kompetensen för vår verksamhet vilket vi är i stort behov av, säger han.
Formellt har Gustav sedan i februari sin tjänst som tekniker förlagt till driftscentralen där han och hans kollegor övervakar elöverföringen från Vattenfalls regionnät till Mälarenergis lokalnät. Tanken är att han även ska ha en nyckelroll när det gäller både driften av och utbildning för drönarprojektet.
Det enda som återstår innan projektet drar igång är att få klarhet kring tillstånd och att hitta lämpliga försäkringar.
På sikt är tanken att Gustav ska bygga en fullsizemaskin som mäter en meter i diameter och som kan köras via GPS-koordinater, berättar Johan och fortsätter:
– Vi har inte sytt ihop hela lösningen än, men det blir Gustav som får bära fanan för det här.
Det lutar i alla fall åt att ett team sätts samman, vilket även kan erbjuda sina tjänster till andra energibolag med snarlika behov.
– Det återstår fortfarande en del saker att kolla upp, inte minst juridiskt eftersom bland annat kameraövervakningslagen kan komma i fråga. Det råder en viss oklarhet vad som egentligen gäller kring drönare, men EU håller på att ta fram regler kring det här som beräknas träda i kraft under 2016, säger
Förhoppningen är att drönaren ska vara i luften framåt hösten.
Fakta om drönare
Drönare (drone, UAV, UAS, multicopter, quadrocopter) är en obemannad radiostyrd farkost med fyra eller fler propellrar som kan utrustas med kamera. Drönaren kan navigeras och köras med hjälp av GPS-koordinater.
En drönare får inte flygas så att risk för skada för annan uppstår. Därför måste den hela tiden vara inom synhåll. Maximala avstånd enligt Transportstyrelsens är 120 meter i höjdled och 500 meter bort i sidled. Flyga utom synhåll ger dagsböter. Flygning får inte ske i mörker.