Forskningsstudier i Danmark har visat att en tonåring generellt använder 20 procent mer el än en vuxen. Och ett annat forsk­ningsprojekt i flera europeiska länder visar att användandet av datorer, mobiltelefoner, surfplattor, internet, tv, datorspel med mera, i genomsnitt står för cirka 25 –30 procent av hushållens totala elförbrukning – nästan dubbelt så mycket som belysning. Enligt samma undersökning uppgav intervjuade tonåringar att de aldrig tidigare sett ett samband mellan sitt uppkopplade liv, energianvändning och klimatförändringarna.

Kunskapsnivån om elens användnings­områden, produktionsmetoder och kostnader behöver höjas, inte minst hos barn och unga. Många tänker till exempel inte på att mobil­er drivs med el. För att ge skolelever bättre kunskap om produktion, distribution och elanvändning har Mälarenergi och bransch organisationen Svensk Energi tillsammans skapat Elsajten – ett pedagogiskt, digitalt verktyg som skolor kan använda i undervisningen. Elsajten finns på Mälarenergis hemsida.

Dagens unga tillhör också en generation som kommer att få se en explosionsartad utveckling av det som brukar kallas det uppkopplade samhället. Och de påbörjar sina yrkeskarriärer i en tid då energibran­schen skriker efter nya medarbetare. Unga välutbildade människor behövs för att leda utvecklingen mot det uppkopplade samhället, för att lösa världens elförsörjning och för att arbeta med omställning till förnybara energisystem.

Mot den bakgrunden startar Mälardalens högskola i höst en ny utbildning i samarbete med Mälarenergi, ABB, Bombardier och Westinghouse. Det är en ingenjörsutbildning med inriktning på elektroteknik. Samarbetet innebär bland annat att studenter erbjuds praktikplatser på företagen och att represen­tanter för företagen kommer att undervisa på högskolan.

Vi har talat med två studenter om deras syn på el. Emma Kadri läser juridik i Uppsala. Robin Ipek läser till civilingenjör i energisystem vid Mälardalens högskola.

EMMA KADRI

ÅLDER: 25. BOR: Med fästman i hyreslägenhet i Västerås. GÖR: Läser till jurist i Uppsala, jobbar extra kvällstid i Stockholm.

Vilken är din viktigaste elpryl?
Utan tvekan datorn. Den använder jag till allt, i studierna och jobbet. Nu ska jag till exempel skriva en promemoria i utbildningen. Jag söker information via datorn och har mailkontakt med olika människor. Jag skulle klara mig dåligt utan datorn. Ett alternativ skulle möjligen kunna vara Ipad, inte telefonen. Den använder jag förstås till privata kontakter. Men datorn passar bäst till det jag gör i studier och jobb.

Hur skulle du drabbas om elen försvann en dag?
Kylskåp, frys och spis skulle bli svårast att vara utan. Vi tycker om att laga mat och äta hemma. Det skulle vara väldigt tråkigt om mat gick förlorad.

Har du koll på elpris, elavtal och hur elen produceras?
Inte tillräckligt bra koll. Jag föredrar så klart miljövänliga alternativ i elproduktionen. Men jag har inte så bra koll på vad vi har. Vi har elen inbakad i hyran där vi bor, så det är vår hyresvärd som sköter elavtalen. Det känns viktigt att ta reda på mer.

Kan du tänka dig att köpa solel och ha en elbil så småningom?
Solel vore bra. Och om elbil var ett bra alternativ skulle jag kunna tänka mig det. Nu behöver jag inte bil. Min fästman har en vanlig bensinbil. Men om det blir aktuellt för oss att skaffa ytterligare en så småningom, och om jag har resurser då, skulle jag gärna ha en elbil.

Du reser mycket nu, mellan Västerås, Uppsala och Stockholm. Tänker du på detta med transporter, vad du tycker man ska ha för trafikslag eller drivmedel?
Det finns inte så många valmöjligheter på de sträckor jag åker. Det är buss mellan Väs­ terås och Uppsala och tåg mellan Västerås och Stockholm, eller Uppsala och Stockholm. Det jag tänker på är att inte ta bilen, trots att det kanske skulle gå fortare och vara enklare ibland.

Tror du att ungdomar är mindre medvetna än äldre om konsekvenser av det egna beteendet?
Om ungdomar inte tar ansvar så har det med mognad att göra, tror jag. Att man måste inse vad det får för effekter. Jag tror inte att det har så mycket koppling till miljöfrågor, utan mera att man själv ser de ekonomiska konsekvenserna av det man gör. Jag har nog själv ändrat mig sen jag flyttade hemifrån. Jag har mer respekt för kostnader nu.

ROBIN IPEK

ÅLDER: 22. BOR: I radhus på Gryta i Västerås, tillsammans med föräld- rarna och tre syskon. GÖR: Studerar till civilingenjör i Energisystem vid Mälardalens högskola.

Vilken är din viktigaste elpryl?
I hushållet är det kyl, frys och spis, om vi talar om de primära behoven. Men sen är det mobilen, och den kommer att bli ännu viktigare. Den spar mycket tid. Allt sker via nätet och mobilen är ett suveränt verktyg som erbjuder mig full kontroll. Bortsett från social kontakt, kan jag göra allt från att betala räkningar till att styra ett hus. I min vardag behöver jag inte gå till högskolan för att kontakta lärare, se schemauppdateringar etc. Det gör jag via nätet, i mobilen, för mig är den viktigare än datorn.
Hur skulle du drabbas om elen försvann en dag?
Jag skulle till exempel behöva vara på högskolan och studera istället för att kunna sitta hemma. Alldagliga sysslor som städ och tvätt skulle ta längre tid, dammsugare fick ersättas med sopborste och skyffel vilket skulle vara tidsödande. Faktiskt tror jag att ett elavbrott på 24 timmar kanske skulle få oss att komma till insikt hur effektiv vardagen är med el. Det sparar oss flera timmar av möda och slit som kan läggas på annat.

Har du koll på elpris, elavtal och hur elen produceras?
Det har jag, vår familj betalar cirka 75 öre per kWh, inkl skatter etc. Jag tycker alla bör ha den kollen, för energibolagen är ingenting utan oss kunder. Ju mer vi kräver el producerad ur ett grönt perspektiv desto mer måste de anpassa sig.

Jag har alltid varit intresserad av energi som fysikalisk form och har nu studerat till civilingenjör i energisystem under ett års tid. Jag är väldigt nöjd med valet. Utbild­ningen ger ett brett perspektiv med djup.

Vi får lära oss helheten och får en bild av hur produktion, distribution och användning av olika energislag går till.