Mälarenergi, Länsstyrelsen i Västmanland och Sveriges lantbruksuniversitet SLU samarbetar för att studera och undersöka biologisk mångfald vid Mälarenergis vattenkraftstation i Hedströmmen.
Vatten är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för allt liv. Hedströmmen som rinner förbi Skinnskatteberg har valts ut med fokus på forskning kopplat till ett typiskt vattendrag med kraftig inverkan av vattenreglering, dammar och skogsbruk i Bergslagen.
Vi vill veta mer om hur vattenkraften påverkar vattendragen
– Vi jobbar med biologisk mångfald och är intresserade av att veta mer om hur fisken och dess livsmiljöer påverkas av kraftproduktion i vattendrag, säger Mats Lindberg, affärsutvecklare på Mälarenergi.
I Sverige finns över 2000 vattenkraftverk och 10 000 dammar så arbetet har stor relevans för miljövården av våra vattenlandskap. Hedströmmen är ett demonstrationsområde och alla resultat och åtgärder är därför tillgängliga för myndigheter och allmänheten, både regionalt och internationellt.
– Projektet handlar om att studera det som kallas ”det mänskliga fotavtrycket i naturen” och försöka förstå i vilken grad vi förändrar våra landskap och vilka konsekvenser det får för olika arter, livsmiljöer och processer, säger Johan Törnblom, projektledare och biolog vid SLU och Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg.
Mälarenergi har 42 vattenkraftstationer runt om i Västmanland och Värmland. Flera av dem togs i drift redan under slutet av 1800-, början av 1900-talet och har ett kulturhistoriskt värde som vi är måna om att bevara. Alla Mälarenergis privatkunder får el från vattenkraft.
Vattenkraftstationen i Skinnskatteberg
Byggår: 1941 och 1982
Effekt: 1,3 MW
Fallhöjd: 19,0 m
Utbyggnadsvattenföring: 9 m3/s
Normalårsproduktion: 4 900 MWh
Ökat vattenflöde ger fler öringar och biologisk mångfald
När projektet började rann det runt 100 liter vatten per sekund genom dammen i Hedströmmen. Mälarenergi som sköter dammarna och reglerar Hedströmmen, justerade mängden och släpper nu igenom 300 liter vatten per sekund.
– Genom att tillsätta mer vatten har vi sett att förekomsten av öringar har ökat. År 2011 fångade vi 262 öringar på hela demonstrationsträckan, år 2012 fångades 396 öringar, och 2013 fångades hela 861 öringar, hösten 2014 fångades 812 öringar, berättar Johan Törnblom.
Räkningen för hösten 2015 slutade på 589 öringar. Varför antalet är lägre kan bero på flera orsaker. Flödesförhållandena under 2012-2013 var exceptionella med flöden på 4-20 m3/sekund på demonstrationsträckan som naturligtvis skapade en större tillgång till fler livsmiljöer. När sedan flödena åter stabiliseras kring 0,3 m3/sekund minskar utrymmet för öringen samtidigt som fler konkurrenter och predatorer som t.ex. lake kommer in på sträckan så påverkar även det öringen. Det är inte bara mängden vatten som avgör om fiskbeståndet ökar eller minskar, även klimatet har en inverkan. Till exempel kan extremt varma perioder med mindre nederbörd göra att beståndet minskar, liksom extremt kalla vintrar med kraftig infrysning som följd påverkar också öringen negativt.
Varje år inventeras fiskebeståndet
För att räkna fiskarna används en beprövad metod. Johan Törnblom har markerat ut ett område i strömmen som delas in i lokaler, och samma område elfiskas sedan varje år. För att kunna fånga och räkna fiskarna använder han ett bärbart elfiskeaggregat med en anod och en katod som genererar en spänning i vattnet. När anoden/elfiskestaven sänks ner i vattnet bedövas fisken och kan plockas upp med en håv. Det är inte alltid så lätt att räkna fiskar i strömmande vatten med mycket stenar, forsar och fall. Därför gör han tre så kallade ”utfiskningar” på varje elfiskelokal.
– Vid höstens elfiske hittade vi två nya arter på sträckan , bäcknejonöga och elritsa. Sedan tidigare har dessutom SLU tillsammans med Länsstyrelsen i Västmanland flyttat tillbaka stensimpa ifrån andra lokaler i Hedströmmen. Att göra sådana förändringar kan påverka beståndet av öring, men bidrar samtidigt till att bevara den biologiska mångfalden i Hedströmmen i sin helhet, berättar Johan.
Hedströmmen – en svensk naturpärla
Katarina Hogfeldt Forsberg, hållbarhetschef på Mälarenergi, uppskattar samarbetet med både Länsstyrelsen och forskarna vid Skogsmästarskolan på SLU.
– Länsstyrelsen har varit till mycket stor hjälp och att ha ett universitet som SLU i ryggen har gett oss tyngd. Men den främsta vinsten har varit lärandet. Vi har lärt oss att se saker ur ett ekologiskt perspektiv och våra samarbetspartners har lärt sig att se saker från ett energiproduktionsperspektiv.
Området kring Hedströmmen blev i somras utnämnt till en av årets svenska naturpärlor av Världsnaturfonden WWF. Det är verkligen vackert och väl värt ett besök.