Dagens avloppsreningsverk är inte utformade för att fånga upp och ta bort läkemedelsrester eller andra mikroföroreningar från avloppsvattnet. För att lösa problemet har en forskare på Örebro universitet fått bidrag från KK-stiftelsen för att utvärdera en ny reningsmetod. Projektet genomförs i samarbete med tre företag, varav ett är Mälarenergi.
De senaste åren har coronapandemin visat att det inte bara är läkemedelsrester som finns i vårt avloppsvatten. Där finns förutom olika PFAS-ämnen även smittoämnen som covid-19-virus och antibiotikaresistenta mikroorganismer. I projektet, som fått 2,28 miljoner i stöd av KK-stiftelsen ska forskare vid Örebro universitet tillsammans med miljökonsultföretaget Envix Nord samt Mälarenergi och Surahammars Kommunalteknik utvärdera en ny avancerad metod för avloppsrening.
Den nya metoden är en avancerad oxidationsmetod. Förhoppningen är att metoden är mer effektiv mot bland annat läkemedelsrester och virus- och antibiotikareststenta bakterier än den ozonrening som idag används i branschen. Projektet startade nu i januari och metoden testas då i labbskala vid Life Science Center på Örebro universitet. Om allt går bra kommer projektet skalas upp till en pilotskala vid avloppsreningsverken i Västerås och Surahammar inom två år.
För Mälarenergi är deltagandet i studien ett steg i riktningen mot att lösa de utmaningar vi idag har med rening av läkemedel.
– Genom vårt deltagande i studien får vi även mer kunskap om innehållet av mikroföroreningar i vårt vatten men vi får även testa en ny reningsteknik innan vi implementerar den, säger Jan Nordin, Projektledare Distributionsnät på Mälarenergi.
Hos Örebro universitet kan du läsa mer om forskningsprojektet
Här kan du läsa mer om Mälarenergis olika projekt inom vatten