Vad är egentligen en smart stad och hur kan det lokalanpassas för Västerås? Det har studenter från Mälardalens högskola tittat närmare på i sitt exjobb tillsammans med Mälarenergi och Västerås stad.
Studenterna Maria Lindström och Malin Rosén, som läser Innovationsprogrammet på Mälardalens högskola, började med att definiera vad begeppet smart stad betyder. – Smart stad betyder att en stad är under ständig utveckling där målet är att öka invånarnas livskvalité. Men eftersom alla städer har olika förutsättningar behöver en smart stad anpassa sig efter stadens och invånarnas behov – smart stad betyder alltså olika saker beroende på vilken stad det gäller, säger Malin Rosén.
Hur lokalanpassar man en smart stad?
– Västerås har stora förutsättningar att bli en smart stad och redan nu finns många smarta initiativ som till exempel E-bygglov, biogasbussar samt DigiBike och elsparkcyklar. Men för att Västerås ska kunna bli en riktigt smart stad behövs ett ökat fokus på digitalisering och samarbete, säger Maria Lindström.
Under exjobbet identifierade studenterna följande problemområden:
- Stuprörsorganisationer/företag – Västerås stad och Mälarenergi behöver bli bättre på att samarbeta med organisationer och företag, för att sprida information och nyttig kunskap.
Maria Lindström och Malin Rosén från Mälardalens högskola. - Infrastrukturen – Hänger inte med i den tekniska utvecklingen, det blir en krock när de tekniska bitarna utvecklas i ett explosionsartat tempo.
- Öppen data – det finns en rädsla för att dela med sig av data och det finns heller ingen plattform att dela data i staden.
- Digital omognad – Västerås innevånare är digitalt mogna och redo för nya digitala lösningar som underlättar vardagen. Dessvärre betraktas organisationerna som digitalt omogna.
Studenterna menar att om Västerås arbetar med områdena ovan så är det en del i att lokalanpassa den smarta staden .
Insikter om Västerås som smart stad
– Vi anser att det är en dålig strategi att basera våra initiativ på vad andra städer gör, eftersom vi då löper stor risk att satsa resurser på att utveckla lösningar på problem vi själva inte har, säger Maria Lindström
Majoriteten av de problem som stora städer försöker lösa beror ofta på miljö/klimat och urbanisering. Enkelt uttryckt kan man säga att när fler flyttar till städer så ökar belastningen på infrastrukturen så att den inte räcker till och dålig luft i innerstadsmiljön kan leda till hälsoproblem.
Här är tre viktiga insikter som studenterna kommit fram till:
- Bakomliggande problem nämns sällan som en orsak till varför en stad väljer att satsa sina resurser på att ta fram smart stad-lösningar. Som observatör blir det därför lätt att missta sig på vad den verkliga anledningen till satsningen är eftersom satsningarna oftast beskrivs från ett innovationsperspektiv snarare än att det är ett problem som de försöker lösa.
- Man behöver gräva ordentligt djupt innan man hittar de verkliga anledningarna och det bakomliggande problemet eftersom det ofta är väl gömt.
- Det som skiljer ”smarta städer” från ”vanliga städer” är innovationskraften när man tar sig an att lösa ett problem. ”Smarta städer” har väldigt bra koll på vad som är den senaste tekniken medan ”vanliga städer” tenderar att lösa problem så som man alltid gjort – man har alltså inte förstått vitsen med att hänga med.
Studenterna menar att om Västerås stad löser dessa hinder så har vi alla förutsättningar att bli en smart stad.
Exjobb – ett bra sätt att lära av varandra
Examensarbetet har varit samarbete mellan Mälarenergi och Stadsledningskontoret på Västerås stad, där Niklas Björkbacka, Key Account Manager på Mälarenergi har delat handledarskap tillsammans med William Linnefell, Utvecklingsstrateg på Västerås stads digitaliseringsavdelning. Studenterna tycker själva att det varit positivt med handledare från olika organisationer och företag eftersom resultatet blir så mycket bättre ju mer perspektiv och kunskap man får. Stöttningen och tillgången till handledarnas nätverk har gjort att de kunde hitta rätt respondenter till sin studie.
Även Västerås stad och Mälarenergi har uppskattat samarbetet och tycker att analysen ur exjobbet är väldigt pricksäker. Framförallt är de två handledarna nöjda med hur de kunnat identifiera problemområden tillsammans.
– Tack vare att Västerås stad själva var med i samarbetet så kunde vi säkra väldigt bra underlag till analysarbetet. Vi har lärt mycket av varandra och det kommer definitivt bli en fortsättning, säger Niklas Björkbacka.
Vill du göra ditt exjobb hos Mälarenergi?
På malarenergi.se hittar du all information om hur du söker exjobb, sommarjobb och praktik hos oss.