Hur får vi fler att sortera rätt?

Hur kan vi sortera rätt?

Trots tydliga skyltar och informationskampanjer blir 2/3 av hushållens sopor felsorterade. Studenterna Isabella Viman och Fredrika Olsson beslöt sig för att göra ett examensarbete och ta reda på hur man kan få fler att sortera rätt.

 

Isabella Viman och Fredrika Olsson gör sitt examensarbete “Plocka, motivera och sortera” i samverkan med Vafabmiljö, Mälarenergi och Hallstahem.

Isabella och Fredrika läser sista året på Environmental economics and management på Sveriges lantbruksuniversitet, respektive civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik på Uppsala Universitet. Tillsammans gjorde de sitt examensarbete “Plocka, motivera och sortera” i samverkan med ett kommunalförbund för avfallstjänster – Vafabmiljö, ett energibolag som energiåtervinner avfall – Mälarenergi och ett bostadsbolag – Hallstahem.

Syftet med examensarbetet var att ta reda på hur man kan påverka konsumenter att sortera sitt restavfall i större utsträckning, så att mängden restavfall minskar och därmed minskar klimatbelastning från behandling av restavfall. I projektet studerade de soporna som slängs i kärlet för restavfall i fyra av Hallstahems miljöbodar.

Mer hushållssopor kan gå till återvinning

– Målet är att mindre avfall ska slängas som restavfall. Vi kollar främst på plast och matavfall. Både plast och mat är avfall som skulle kunna återvinnas eller användas som biogas om det slängdes i rätt kärl och det  skulle ge stora miljövinster. I grund och botten handlar det om att se avfallet som en resurs, säger Fredrika.

Mälarenergi att fler ska sortera rätt.
Marianne Allmyr

– Det här är ett jättespännande och viktigt projekt. Vi önskar att alla ska förstå att det man slänger i kärlet för restavfall påverkar klimatavtrycket. Vi vill också att konsumenterna ska förstå att de har möjlighet att påverka producenterna så att de tillverkar förpackningar som är lätta att återvinna, säger Marianne Allmyr Energistrateg på Mälarenergi.

Bara 1/3 av alla hushållssopor sorteras rätt

I februari gjorde Isabella och Fredrika en nulägesanalys, en så kallad plockanalys, där de manuellt gick igenom vilka material hyresgästerna hade slängt i kärlet för restavfall och vilka av dessa material som egentligen hade kunnat gå till återvinning. De intervjuade också flera av hyresgästerna hos Hallstahem för att få veta hur de tänker när de slänger sina sopor.

– Vi hittade mycket avfall som hade kunnat återvinnas, främst mat och förpackningar. Många av hyresgästerna visste egentligen hur de skulle sortera men på grund av tidsbrist, kladdiga förpackningar eller förpackningar av blandmaterial, så gjorde de ändå inte rätt, säger Isabella.

VafabMiljö arbetar för att fler ska sortera rätt.
Johanna Olsson

– På Vafabmiljö vet vi att i en soppåse restavfall från hushållen är 2/3 felsorterat. 1/3 är matavfall som borde gått i bruna påsen för återvinning till biogas. 1/3 är förpackningar som borde ha lämnats till producenterna för att kunna återvinnas till nya produkter. Det här hoppas vi kunna ändra på, säger Johanna Olsson Avfallsstrateg på Vafabmiljö. Vi behöver alla tänka på att använda jordens resurser med förnuft.

– I plockanalysen kunde vi se att 1/3 av plasten som var felsorterad utgörs av påsen som man slänger soporna i. Där behöver man tänka till kring hur man ska göra, säger Marianne Allmyr.

Efter nulägesanalyserna skulle studenterna försöka få hyresgästerna att sortera soporna rätt. De skulle förenkla och förtydliga informationen i två av miljöbodarna. Medan de andra två miljöbodarna skulle vara orörda för att fungera som referens. På grund av Coronapandemin kunde de dock inte genomföra arbetet som det var tänkt.

– Förbättringspotentialen är enorm! Dessvärre hindrade framfarten av covid-19 oss att få svar på vad som skulle kunna få människor att faktiskt sortera och agera rätt i större utsträckning, säger Marianne Allmyr.

Att sortera rätt skulle göra stor skillnad

Att energiåtervinna material som går att återvinna till nya produkter är slöseri med resurser, men för material som inte bör återvinnas eller som återvunnits så många gånger att dess funktion inte är tillfredsställande, är energiåtervinning det bästa alternativet för miljön. Beräkningar som Fredrika gjorde i en livscykelanalys visade att om alla i Sverige skulle slänga plast och matavfall i rätt kärl och möjliggöra materialen för återvinning, skulle det spara klimatutsläpp motsvarande 40 000 varv runt jorden i en bil varje år.

– Tänk hur stora utsläpp det går att undvika när många personer gör en liten förändring! Det är positivt att de boende är medvetna om miljöfördelarna med att källsortera, dock händer det för ofta att man slarvar. Här kan hyresvärd och grannar samarbeta och peppa varandra. Sen är det naturligtvis viktigt att tömningarna fungerar som de ska, så att kärlen inte blir överfulla, säger Fredrika.

Alla aktörer i kedjan behöver ta sitt ansvar

Under examensarbetet blev det tydligt att det inte är en aktör som ensam har rådighet och kan avhjälpa utmaningen att hantera hushållssoporna. Alla i kedjan behöver ta sitt ansvar. Från producenten av en produkt eller förpackning via konsumenten och avfallsbehandlaren till förpacknings- och energiåtervinnaren.

– Vi hoppas att det blir en del 2 på exjobbet så att vi får se vilken effekt åtgärderna som togs fram kan få, avslutar Marianne Allmyr.

Vill du göra ditt exjobb hos Mälarenergi?

malarenergi.se hittar du all information om hur du söker exjobb, sommarjobb och praktik hos oss.

 


Mälarenergi energiåtervinner avfall till el och värme. Här kan du läsa hur det går till: Följ dina sopors väg till el och värme.