Tänk om man kunde förutse och ta fram det optimala energisystemet för en ny stadsdel, innan man ens satt spaden i marken? I planeringen av stadsdelen Mälarporten i Västerås har Mälarenergi, tillsammans med andra i projektet ”Kraftsamling AI”, utforskat möjligheterna med artificiell intelligens för att göra den nya stadsdelen så effektiv och klimatsmart som möjligt.
Att planera och bygga en ny stadsdel är komplext, inte minst när det gäller energianvändningen. En utmaning är att olika intressenter i ett område såsom, markägare, fastighetsägare, byggherrar och energibolag väldigt ofta optimerar energianvändning på fastighetsnivå och inte på stadsdelsnivå. Därmed riskerar man att suboptimera helheten. Ett problem som projektet ”Kraftsamling AI” hoppas kunna lösa med hjälp av bra modellering och artificiell intelligens.
– Vi har använt den nya stadsdelen Mälarporten i Västerås som ett användarfall för att utveckla vårt verktyg och prova våra teorier.
Mälarporten är ett bra exempel eftersom stadsdelen kommer att innehålla flera olika typer av fastigheter och verksamheter, samtidigt som Västerås stad har som ambition att göra stadsdelen så klimatsmart som möjligt, säger Joacim Sundqvist, projektkoordinator på Mälarenergi.
Använder förbrukningsprofiler för att energioptimera
Utmaningen är att det på ett tidigt stadium saknas detaljerad information kring hur olika byggnader kommer utformas. Det finns endast grovt sammanställt byggnadskategorier och totala byggnadsytor, och i vissa fall också uppskattad takyta. Därför försöker projektet förutspå energianvändningen utifrån väldigt lite information, och utifrån framtagna förbrukningsprofiler och annan data över området simulera och modellera den totala energianvändningen. Simuleringen baseras på data för exempel skolor, bostadshus, parkeringshus och publika byggnader.
– I vårt användarfall har den största utmaningen varit att få fram förbrukningsprofilerna. Den största lärdomen har varit att man så tidigt som möjligt måste identifiera eftersökt data och ägare till densamma. I vårt användarfall visade det sig till exempel att Mälarenergi var de egentliga behovs- och dataägarna, inte kommunens planavdelning som vi initialt trott. Även processen för att ta ut och förstå relevanta data och mått har tagit lång tid, säger Joacim Sundqvist.
En skalbar lösning som kan användas även i andra städer
Slutsatsen från projektet är att förbrukningsprofiler behöver finnas tillgängliga på ett standardiserat och digitalt lättåtkomligt sätt. Projektet föreslår därför att man bygger upp en databas med förbrukningsprofiler för olika typfastigheter som kan användas vid simuleringar.
Behovsägare och mottagare av lösningen är i detta fall främst Mälarenergi och resultatet kommer användas av både Mälarenergi och Västerås stad. Lösningen kommer även kunna användas av andra och verktyget kommer vara skalbart till andra städer.
Om projektet
Projektet finansieras av Formas och det strategiska innovationsprogrammet Smart Built Environment. Det är en stor satsning för att kunna dra mer nytta av AI utifrån både ett samhälls- och affärsperspektiv. Från Mälarenergi ingår fem personer i projektet, bland annat experter på energimarknad och hållbarhet. De arbetar tillsammans i projektet med representanter för Västerås Stad, ABB, Utilifeed, Renbloc, Novas House, Policy Impact samt Dataedge.