I torsdags lyftes en 125 ton tung del av den nya pannan in i Mälarenergis nya kraftvärmeblock. Block 7 som ska stå färdigt i februari 2020 kommer göra det möjligt att sluta elda med kol och olja. Bränslet i den nya pannan kommer bestå av återvunnet trä.
Det var den nedre halvan av pannan som kom på plats i pannhuset. Lyftet gick som planerat och pågick i omkring två timmar. Lyftkranen med kringutrustning fraktades från Haparanda uppdelad på 26 lastbilar. Det behövdes 69 ton armeringsjärn för att bygga den plattform som kranen stod på. Kranen var 106 meter hög.
Block 7 börjar ta form
Nu har bygganden rest sig halvvägs i höjd. Anläggningsdelar lyfts in i konstruktionen av stålbalkar innan byggnationen går vidare uppåt, kläs in med en fasad och taket läggs senare i vinter. Själva bygget ska vara färdigt till sommaren och till hösten 2019 ska anläggningen vara redo för provdrift. I februari 2020 räknar man med att Block 7, en investering på 1,7 miljarder, lämnas över till Mälarenergi och tas i reguljär drift.
Blocket är en investering för framtiden
Det nya blocket ersätter de äldsta 50-åriga delarna av Kraftvärmeverket som varit i drift sedan 1963 och eldas med kol och olja. Samtidigt som Mälarenergi får en mer miljövänlig produktion med förnybara och återvunna bränslen säkras leveranserna av fjärrvärme till kunder i Västerås, Surahammar, Hallstahammar, Skultuna och Kolbäck för en lång tid framöver.
– Fjärrvärme är den absolut bästa uppvärmningsformen och Västerås är ett av de bästa exemplen i världen. Hela 98 procent av tätorten är ansluten till nätet. Nu tar vi nästa steg mot en mer hållbar energiproduktion för att ge kunderna en fortsatt trygg och prisvärd uppvärmningsform, säger Niklas Gunnar, Mälarenergis vd.
Mälarenergi ägs av Västerås stad och bygget av Block 7 är en del i Västerås stads Klimatprogram och handlingsplan 2017 – 2020. 2016 tog Mälarenergis styrelse beslut om att bygga det nya blocket och därmed nå målet att till 2020 ha minskat utsläppen av växthusgaser orsakade av Västerås stad inklusive bolag med mer än 60 procent jämfört med 2009.
Mälarenergis kraftvärmeanläggning
Block 1 och 2 (A) Kraftvärmeverkets äldsta produktionsenheter togs i drift 1963. Båda pannorna konverterades från oljeeldning till koleldning 1981 och har senare även byggts om för eldning med tallbecksolja som är ett förnyelsebart bränsle. Panna 1 kan även eldas med torv. I dag fungerar dessa båda block för spetslast, en effekt som efterfrågas under de kallaste dygnen av året.
Block 3 (B) togs i drift 1969 och är ett kombinerat kraftvärme- och kondenskraftverk. Pannan kan enbart eldas med olja och block 3 används därför endast som en reserv- och topplastenhet.
Block 4 (C) togs i drift 1973 och är ett kombinerat kraftvärme- och kondenskraftverk som ursprungligen byggdes för oljeeldning. Pannan konverterades sedan för koleldning och 1998 för eldning med tallbecksolja. Från 2002 även med träpellets eller torv. Pannan togs ur drift i januari 2014 och är nedlagd sedan 2017.
Panna 5 (D) Togs i drift 2000. Ångan från panna 5 driver ångturbinen i block 4. Panna 5 eldas med biobränsle.
Block 6 (E) Togs i drift 2014 och innehåller panna, rökgasrening och turbin. Block 6 står för kraftvärmeverkets basproduktion. Pannan kan eldas med avfall och biobränsle.
Bränsleberedningen (F) Kraftvärmeverket kompletteras av en världsunik bränsleberedningsanläggning som kan ta emot, bereda och lagra det avfallsbränsle som ska användas i block 6.
För mer teknisk information se malarenergi.se