Nu värmer alla Mälarenergis fjärrvärmekunder sina hus på ett av de mest hållbara sätten. I och med förnyelsen av Kraftvärmeverket lämnar vi kol och olja bakom oss och allt som eldas är biobränsle, restavfall och återvunnet trä.
– Mer hållbart kan det inte bli just nu, säger Magnus Eriksson värmechef på Mälarenergi.
Förnyelsen av Kraftvärmeverket har pågått sedan år 2000 och innebär att vi nu har tryggat leveranserna av fjärrvärme i Västerås, Skultuna, Surahammar och Hallstahammar för en lång tid framöver. Samtidigt har vi ställt om till hållbara bränslen. Mälarenergi arbetar utifrån ett ägardirektiv som beslutas av Västerås stad. Ägardirektivet utgår bland annat från stadens klimatprogram.
– Det är fantastiskt. Vi har kunnat stänga ner gamla pannor som gick på kol och olja. Nu är det förnybart och återvunnet som gäller, med mindre utsläpp som följd, säger Magnus.
Nytt mål – bort med plasten från bränslet till 2030
Sedan år 2000 har Mälarenergi förnyat och byggt ut Kraftvärmeverket för att säkerställa leveranserna och kunna gå över till hållbara bränslen.
– Sedan starten på förnyelsen av Kraftvärmeverket har Mälarenergi sänkt utsläppen av fossil koldioxid med cirka 80 %, säger Mälarenergis hållbarhetschef Katarina Hogfeldt Forsberg.
Men Mälarenergi kommer inte att stanna och luta sig tillbaka. Målet är att år 2030 bara elda sådant som inte går att återvinna på annat sätt. Det är en utmaning, inte bara för företaget utan för hela samhället. Idag hamnar till exempel alldeles för mycket plastförpackningar i restavfallet, som därmed förbränns och förorsakar fossila utsläpp. I dagsläget ingår förbrukad, ej utsorterad eller på annat sätt ej återvinningsbar plast i Mälarenergis bränslemix. Helt enkelt för att förbränning är det mest miljösäkra sättet att hantera den på.
– Här behöver vi alla hjälpas åt för att få bort plasten ur restavfallet. Företag, producenter och kunder – alla måste hjälpas åt att minska plasten i samhället. Ytterst handlar det om att inte introducera nya onödiga plastprodukter på marknaden, avslutar Magnus.
Fortsätt sortera – Du gör skillnad
Bränslets historia
Olja 1963: Idag finns det bara en oljeeldad panna kvar på Kraftvärmeverket och den används endast som reserv. Då den byggdes var den hypermodern och ett miljösmart alternativ till alla de hemmapannor som den ersatte. Energivärde: 10-11 MWh/ton
Kol 1981: Kol införs som ett resultat av oljekrisen i slutet av 70-talet. Det var billigt, vilket i energipolitiska sammanhang vägde tungt. Idag har vi fasat ut det fossila bränslet. Energivärde: 7-8 MWh/ton
Biobränsle 2000: Biobränsle består av till exempel rester från skogsavverkning. Energivärde: 2-3,5
Torv 2002: Torv klassas idag som fossilt av FN och inom ETS-systemet men som förnybart inom elcertifikatsystemet. Mälarenergi använder mindre mängder torv som inblandning i biobränsle för att förhindra korrosion i pannan. Energivärde: 3-5 MWh/ton
Avfall 2014: Bränslet upphandlas på en lokal, regional och internationell marknad där Mälarenergi betalas för att ta emot och energiåtervinna det på ett effektivt och miljösäkert sätt. Energivärde: 3-4 MWh/ton
Återvunnet trä 2019: Återvunnet trä är trämaterial från till exempel återbruken eller industrin. Det är uttjänta möbler, pallvirke och uttjänt emballagevirke, eller rivnings och formvirke. Energivärde: 3-5 MWh/ton MWh/ton
#bättrebruk – så blir restavfall el och värme
Förnyelsen av Kraftvärmeverket
Förnyelsen av Kraftvärmeverket i Västerås har pågått sedan 2000. Syftet är att fasa ut äldre pannor och fossila bränslen som kol och olja. I dag producerar Mälarenergi el och fjärrvärme enbart med förnybara och återvunna bränslen.
Block 1 och 2: 2 x 150 MW (panneffekt) Tallbecksolja, kol Byggår 1963, ombyggda 1981 och senare Block 1 och 2 avstängda 2019
Block 3: 650 MW (panneffekt) Olja Byggår: 1969 Används endast som reserv
Block 4: 500 – 650 MW (panneffekt) Kol, tallbecksolja Byggår: 1973 Ombyggd 1983, 1998 och 2000 Block 4 avstängd 2017
Block 5: 180 MW (panneffekt) Biobränsle Byggår: 2000
Block 6: 155 MW (panneffekt) Avfall, biobränsle Byggår: 2014
Block 7: 150 MW (panneffekt) Återvunnet trä Byggår: 2020
Ackumulatortank: Byggår 2019 82,5 meter hög 26 miljoner liter vatten. Den nya hetvattenackumulatorn jämnar ut produktionen av fjärrvärme över dygnet och hanterar effekttoppar vid till exempel väldigt kalla dagar.
Kraftvärme – el och värme i samma process
Kraftvärmeverk är väldigt effektiva eftersom de har en så hög verkningsgrad. Verkningsgraden är skillnaden mellan energin i bränslet och den mängden energi som man får ut i form av el och fjärrvärme. Ett kraftvärmeverk har en verkningsgrad på ca 95 %. Av den energi som tillförs blir normalt 30-50 procent till el och resten värme. Dessutom är kraftvärmen en stor tillgång för energisystemet eftersom elen kan produceras lokalt och när den behövs som mest, helt oberoende av väder och årstid. Ett block består av en panna som producerar värme och en turbin och generator som gör el.
Tryggt och hållbart med fjärrvärme