Kablifiering av luftledningar ger stabil tillgång till el för våra kunder. Sedan stormen Gudrun 2005 har Mälarenergis arbete med kablifiering av luftledningar i hela vårt nätområde accelererat. Stora insatser har gjorts i de västra delarna av nätet där luftburna ledningsnät är vanligt förekommande för högspänningen. Att kablifiera betyder att ersätta luftburna ledningar med nedgrävd kabel.
Elnätet i Sverige består av stamnätet som ägs av Svenska Kraftnät och går från norr till söder i vårt land. Vattenfall matar in effekten från Svenska Kraftnäts nät in i vårt nät. Båda deras nät baseras nästan uteslutande på luftledningar. Elledningar som dras som luftledningar är billigare än elledningar som grävs ned i marken. Det är också lätt att hitta och reparera fel i luftledningar. Luftledningar har dock nackdelen att elnätet blir mer känsligt för stormar, blixtnedslag och skador som kan orsakas av fallande träd.
– Elleveransen tar oftast för given av våra kunder. Det är få som överhuvudtaget vet hur många parametrar som krävs för att elnätet ska fungera. Enbart i vårt elnät finns runt 30 mottagningsstationer som tar emot effekten från överliggande nät. Från mottagningsstationerna distribueras sedan elen ut till alla närliggande hushåll och företag via 2500 nätstationer, säger Pär Eliasson, som är projektledare på Mälarenergi Elnät. Pär arbetar både med investeringsprojekt och utvecklingsprojekt för att utveckla elnätet.
Kablifiering av luftledningar bidrar till en trygg elförsörjning
Just nu arbetar Mälarenergi med kablifiering av 27 km av elnätet nordväst om Arboga i ett område där luftledningarna går genom skogspartier där träden har ett svagt rotsystem. Det gör att området är extra utsatt för fallande träd, framför allt när det blåser mycket.
– Vi arbetar framför allt med högspänningsnätet i detta projekt. Det nätet är känsligare för yttre påverkan och en störning på högspänningsnätet riskerar att skapa elavbrott för ett större antal kunder i nätområdet. Om samma sak händer i det lågspända luftburna ledningsnätet påverkas enbart ett fåtal kunder under den lokala nätstationen, förklarar Pär Eliasson.
I det traditionella luftledningsnätet leds elen ut via förgreningar från huvudledningen, mycket likt ett träd med en stam och grenar. Det gör att du inte snabbt kan koppla om och få fram el om en skada eller ett avbrott skulle ske i nätet. Ett sådant nät har heller ingen redundans. Vid kablifieringen markförlägger vi elkablarna i en slinga. Det gör att vi vid eventuella fel kan koppla om elen i närliggande stationer och mata ut el i nätet från andra hållet.
– Som boende är det en fördel med ett kablifierat elnät. Tillgången på el blir mer stabil och risken för elavbrott minskar. Lösningen gör till exempel att vi vid ett eventuellt avbrott snabbt kan försörja stora delar av elnätet med en alternativ matningsväg under den tid det tar att laga avbrottet. Nu för tiden lägger vi inga luftledningar när vi bygger ut nätet utan att allt grävs ned i marken, förklarar Pär.
Ett långsiktigt arbete med stora fördelar
Kablifiering av luftledningar i ett område kan ta flera år, med ritningsarbete, tillstånd och grävarbete. Det kräver också många olika typer av kompetenser, till exempel projektörer, schaktentreprenörer, distributionselektriker och projektledare
– Enbart att söka tillstånd för att borra under järnvägar tar till exempel nio månader. Därför är det oerhört viktigt att vi har varit noggranna i vårt förarbete så att vi vet att vi gör rätt åtgärder. Borrning under järnvägar och bilvägar är också de insatser vi gör först vid en kablifiering. Om en borrning misslyckas måste vi börja om processen på en annan position och i värsta fall söka nytt tillstånd. Så borrningen är kritisk för att projektet ska lyckas, säger Pär.
När borrningen är färdig placerar vi ut nätstationer ut på strategiska platser. Nätstationer är nödvändiga för att distribuera elen till alla boende i området. Nätstationen måste finnas inom 400 meters avstånd från ett hus för att du som boende inte ska riskera för högt spänningsfall in i huset. Därför är det viktigt att noggrant tänka över placering av nätstationerna. Det räcker inte att bara utgå från hur området ser ut idag utan du måste ta höjd för eventuell inflyttning och expansion av boende i området.
Noggrann planering ger gott resultat
Parallellt med att vi placerar ut nätstationerna tar vi fram en spänningssättningsplan. Den beskriver dels ordningsföljden för spänningsriktningen och dels i vilken ordning stationerna ska tas i drift.
– Spänningssättningsplanen avgör i vilken riktning vi sedan gräver för att kunna lägga ned kablar i marken och sedan koppla in dem. När vi har kommit tillräckligt långt i ett område flyttar vi successivt över de kunder som idag har luftledning till att få sin elmatning via markkabel, säger Pär Eliasson.
Kablarna grävs för det mesta ned i marken på minst 75 cm djup då mycket av schakten är i åkermark. Det minskar risken för att de ska bli avgrävda vid kommande eventuella grävarbeten i området. Just nu arbetar tre schaktlag med att gräva ned kablar och sätta nätstationer i området i Arboga. Längs schakten gräver man skarvgropar där kablarna måste skarvas. I skarvgroparna arbetar sedan distributionselektrikerna parallellt med att skarva kablarna.
– Det är viktigt att skarvningen görs noggrant för att undvika framtida problem med vatteninträngning och andra problem. När kablarna når stationerna kopplar distributionselektrikerna in dem. Driftavdelningen godkänner sedan det utförda arbetet och först då kan stationen spänningssättas. Under senhösten räknar vi med att vara färdiga med arbetet i Arboga. Vi har också sett till att parallellt med arbetet med att förstärka i vårt eget nät så har vi lagt ned Arboga kommuns stadsnät i en samförläggning. Arbetet med kablifieringen har stora fördelar. Den ger en ökad tillgänglighet och redundans i elnätet som skapar en trygg elförsörjning för boende och företag, avslutar Pär Eliasson